Thomas har gjort ett fint skidspår över myrar i skogen en bit öster om Mora. Jag har följt med dit några gånger, och gjort ett eget spår (som en förlängning av Thomas spår). Mellan gångerna vi varit där har det snöat, så då har vi spårat spåret på nytt.
Med breda träskidor och stavar med stora trugor kan man ta sig fram nästan överallt där det finns snö. Den här turen gjorde vi den 13 februari.
Så här såg spåret ut ospårat. Över de öppna myrarna syntes bara en antydan till spår, men det var en tjusning att spåra upp spåret.
Thomas mätte snödjupet, och kan kan väl säga att det var över en meter. Den uppochnervända staven är lika lång som den Thomas håller i.
Brynjetröjan (som jag inhandlat efter många års rekommendationer) är nu en given medföljare under vinteraktiviteter. Med den håller jag mig torr och varm (om jag har något annat över den).
Stocktjärnsmyren.
Något av det finaste med vintern är väl gröna barr med snö på? Speciellt när man får huka sig under snöiga tallgrenar.
Min utrustning består av träskidor, stavar med stora trugor och pjäxor från Thomas föräldrar. Pjäxorna har nyligen fått sig ett uppdatering med nya snören och vaxning. Efter ett besök hos skomakaren har den ena pjäxan också en ny hake att snöra i.
En dag i juni 
En tanke på “En skidtur på Lunkmyren”