Skogens guld


När vi var på semester i Småland förra veckan berättade Thomas far om ett hjortronställe i en mosse. Nu kan han inte ta sig dit längre, så vi fick äran att överta den hemliga platsen.

Kanske känner någon mer till hjortronen, men när vi kom dit verkade ingen annan ha plockat av dem.

Hjortronen hade börjat skifta i vitt, och hängde tunga på sina kvistar. Jag gick från tuva till tuva och plockade med varsam hand.

Det växte en massa blåbär i mossen också, och jag kunde inte låta bli att plocka av dem också. Blåbären åt vi till frukost, och hälften av hjortronen tog jag med till mina föräldrar.

Annonser

Hjortronjakt


Förra veckan tog vi bilen till Kölkojan, mellan Rot och Lillhärdal. Därifrån sprang vi i långdistanstempo i myrar i naturreservaten Norra Mora Vildmark och Våmhuskölen i hundra minuter. Den första myren var för blöt för att springa rakt över, så vi svängde ut mot kanten. Några andra myrar var torra och mer lättframkomliga.

Hjortronblad var det gott om, men det dröjde länge innan jag såg ett enda bär. Några enstaka rödgula omogna hjortron lyste upp här och var, men de var inte fler än tio totalt, trots att vi avverkat flera myrar.

Oj, vad benen kändes trötta ibland, speciellt när en blodsugen broms jagade mig ihärdigt. Den fick ge sig när jag flaxande med kartan rusade mig helt slut i en svagt sluttande myr. Vi stretade på och tänkte att vi kanske blir lite piggare när vi sprungit en timme.

Vid Aspolmyren hittade vi det bästa stället, där sträckte sig bären (eller stenfrukterna) stolt mot himlen. Jag fick granska tuvorna för att hitta ett enda någorlunda ätmoget bär. Syrligt och friskt var det. De andra bären är nog precis lagom mogna i dag, en knapp vecka senare.

När jakten fick ett bra slut blev jag lite piggare, och när vi bara hade utför tillbaka till bilen kändes stegen lite lättare.

I hjortronmyren

En dag i början av augusti tog jag en cykeltur till en myr, där jag brukar plocka hjortron. Det var mitt på dagen, varmt och det var en lång backe att trampa uppför.
edij_150807_hjortron640x427
I myrkanten såg jag några lysande bär. Ett hjortron, och ytterligare ett.
edij_150807_hink640x427
De var precis lagom mogna. Jag lade dem i min hink, och gick vidare. Men det var mest blad, inga bär. Blad, blad, men inga bär. Snart gick solen i moln och det började regna. Jag nöjde mig med den knappa deciliter hjortron jag hade hittat.
edij_150807_sileshar640x427
När jag drog mig tillbaka till stigen stannade jag till vid några sileshår, som sträckte ut sina klibbiga armar.
edij_150807_regnskydd640x427
Sedan tog jag skydd undan regnet under en gran. Det var riktigt mysigt att sitta där en stund, och snart slutade dropparna att falla. Då fortsatte jag min tur till ett av mina blåbärsställen och plockade minst en literhink full.