Vår i Mora


I slutet av april grönskade det här i Mora. De sista snödrivorna smälte i skogen och i dikena lyste vitsippor.

Björkarnas klibbiga löv vecklades ut, och insekter utforskade en ny värld.

I toppen av de höga stammarna nere vid sjön slog knoppar ut.

Hästhov letade sig upp genom fjolårets torra blad.

Solens blommor sträckte sig mot himlen, och det var tid att byta kängor mot sandaler.

Annonser

Livet har bara börjat


Vi stannade över en vecka i Småland, och åkte som vanligt även till Thomas föräldrar. Där gick vi en promenad för att se oss omkring. Vi följde en smal stig utmed ån, där vitsipporna precis hade slagit ut.
Nedanför kyrkan blommade massor av små påskliljor – precis lagom till påsk.

Vi sprang en ny löprunda i skogen tillsammans med flera andra springsugna. Vi gick en långpromenad i skogen, och firade Thomas äldsta bror med tårta och paket. Jag satt ute på altangolvet och läste i en tidning om fjällvandringar. Vi såg Thomas far sätta upp tält på gräsmattan, och vi hjälpte Thomas mor med diverse dataproblem. Kyliga dagar byttes mot varma. Det blev som sommar på en gång.

Jag åkte tillbaka till mina föräldrar. Där blev det fler skogsvistelser. Mamma och jag hjälpte pappa att sätta ut kontrollställningar till skolorientering.

Det är frihet att känna sviktande, mjuk mossa under trampdynorna, och att höra pigga fåglar sjunga det vackraste de kan.

Ännu friare är det när fötterna får komma ut på riktigt: att barfota tassa runt på en spirande gräsmatta och titta på allt som händer om våren.
Då känns det att man lever. Och att livet bara har börjat.

Möte med våren

Under mina dagar i norra Småland var det riktigt aprilväder med underbart solsken stundvis, och sedan snöfall i omgångar. Våren var kommen något längre där än här i Mora.
edij_160426_hasthov600x400Gräset var grönare, trädens knoppar höll på att slå ut och blommor sträckte sig mot solen och lyste i blått, gult och vitt.
edij_160426_blasippor600x400Jag älskar den här tiden, när naturen långsamt blir grönare och luften varmare.
edij_160426_vitsippor600x400Snart hittar jag nog sippor här också.

Skurugata och Skuruhatt

edij_150428_1vag640x427
När jag var och hälsade på mamma förra veckan ville vi ut på vårvandring. Dessutom passade det bra att förbereda oss lite för den stundande fjällvandringen. Om ungefär en månad ska nämligen mamma, jag och min svägerska vandra i fjällen i norra Dalarna.

Vi åkte bil till Eksjö och följde krokiga vägar tills vi kom till Bjässarp, några kilometer nordost om stan. Vi ställde bilen vid sidan av vägen och började vår dagsvandring. Planen var att gå ner till Försjön och sedan vidare till Skurugata, Skuruhatt och sedan tillbaka till Bjässarp.
edij_150428_2pors640x427
Vi följde grusvägar och små stigar. Vid sidan av vägen låg en göl där det porsen blommade.
edij_150428_3fotbad640x427
När vi kom fram till sjön passade vi på att ta ett svalkande fotbad. Hade jag haft en handduk kunde det ha blivit ett heldopp.
edij_150428_4blasippor640x427
Vi hade inte bråttom, utan hann med att beundra blåsippor och andra fina växter på väg mot Skurgata.
edij_150428_5blommor640x427
På ett ställe blommade det i lila, blått, rosa och vitt.
edij_150428_6vatteros640x427
Några vätterosor stack upp genom torra löv.
edij_150428_7karta640x427
Karta över hur vi gick.
edij_150428_8skylt640x427
Så kom vi då till gatan, eller bergsklyftan. Jag har varit där några gånger tidigare, men den senaste gången var över tio år sedan. Det var nog när jag började gymnasiet i Eksjö som jag var där på någon friluftsdag.
edij_150428_9gatan640x427
Jag hade tagit på mig en extra tröja innan vi gick ner i gatan, men det var inte så kallt som jag hade trott. Solstrålarna letade sig ner.
edij_150428_10gatan640x427
Långsamt tog vi oss norrut, över stenar och förbi Tjuvajösses håla och klippblock.
edij_150428_11uppat640x427
Bergväggarna var inte lika höga som jag mindes dem, men när jag tittade rakt uppåt och såg trädtopparna långt ovanför kändes det mäktigt.
edij_150428_12sippor640x427
Snart nådde vi slutet av gatan och fortsatte upp mot en parkeringsplats, för att gå vidare upp mot Skuruhatt.
edij_150428_13utsikt640x427
Skogen hade växt upp sedan sist, så vi såg inte så mycket av Försjön. I horisonten såg vi tjugotalet vindkraftverk, och när vi blickade bort mot Eksjö skönjde vi värmeverkets höga skorsten, och läroverket där både mamma och jag gått.
edij_150428_14sten640x427
På stenen står det:

Folket som bor i dessa gårdar
torde vara av renaste guld —
dessa sega magra arbetare
som brottas med sin fattig jord
och segra, segra, är det icke
ett folk att hålla av.

Albert Engström

edij_150428_15fika640x427
Mamma bjöd på god fika; varm blåbärssoppa och mackor.
edij_150428_16toppen640x427
När vi var ungefär 337 meter över havet blåste det kyligt. Vi gick tillbaka till parkeringen och följde en stig så vi kom ut på grusvägen strax öster om Bjässarp.
edij_150428_17sippor640x427
Där hade vitsipporna slagit ut och vänt sig mot solen. Vitsippor i en björkhage – det är liksom vår på riktigt.