En grön anorak

Här är den – min nya anorak. Under många månader har den funnits i form av funderingar i mitt huvud. Men nu finns den på riktigt. Den första anoraken jag sytt.

Modellen är inspirerad av en röd anorak av märket Tiklas, som jag köpte på Tradera i november 2018, och som blivit en klar favorit från höst till vår. Den här anoraken är längre och har lite mer vidd. Tyget är av tättvävd ull. Mitt fram finns en stor ficka där jag kan ha lättåtkomliga småsaker.

Förra lördagen hade jag invigning av anoraken. Då fick Thomas följa med på picknick till en av mina favoritplatser i skogen. Nordanvinden blåste kallt, och ibland föll pyttesmå snökorn. Thomas tält gav oss lä medan jag kokade korv.

När jag blev för kall om händerna, som jag ofta blir, fick jag låna Thomas dunväst, och så sprang jag några vändor runt träden.

En speciell detalj är dragkedjor i sidorna. De kan öppnas för att stoppa händerna innanför och värma dem i en väst eller i byxfickor. Sidöppningarna kan också öppnas för att släppa ut värme, om det skulle behövas. Finurligt, eller hur?

Invigningen till trots sydde jag ytterligare några sömmar på huvan efteråt, för att ge den bättre form. Nu återstår något att sätta i ändarna på snöret som löper i huvans kanal. Kanske hittar jag några träpärlor som passar.

Minimalistisk torkställning

Nu var det ett tag sedan jag gjorde några större förändringar här hemma, men jag har några projekt som jag ska avsluta inom kort. När jag fixade spegeln i hallen i våras nämnde jag en utfällbar torkställning. I början av sommaren blev den klar, och vi har använt den ganska flitigt.

Tanken var att den skulle vara så enkel som möjligt, och gå att fälla ut och in snabbt utan att behöva ta bort det som hänger på den. Kanske finns det ännu mer minimalistiska torkställningar, men det här är vad vi kom fram till efter långa och många funderingar. Det är inte vad som helst som passar i vår smala hall, och vi är ganska kräsna med hur saker ser ut.

När vi hade modellen klar för oss köpte jag trälister och rundstav. Jag använde hatthyllan som mall för att få samma form, och målade sedan med vit grundfärg och gul lackfärg (samma färg som jag målat Thomas pall med). Men hur skulle vi hänga upp den? Hur skulle vi kunna fälla in och ut den så enkelt som möjligt?

Efter testande kom vi fram till att hänga ställningen i någon typ av band. Jag hade två remsor sydda i vattenavvisande tyg som gav tillräcklig friktion för att ställningen skulle hållas på plats i olika lägen. Nu skulle jag bara våga borra hål i väggen.

Jag visste inte var elledningen gick, men vår vaktmästare tipsade om att man kunde känna efter med en stark magnet mot väggen för att hitta ledningen, som ligger i ett metallrör. Annars finns det dyra instrument som man kan använda. Jag använde en stark magnet som fanns i min verktygslåda och kände en svag dragning där jag tror att ledningen fanns. Sedan använde jag en borrsväng, och borrade försiktigt.

I hålen satte jag pluggar och L-krokar. För att krokarna inte skulle framträda så tydligt mot väggen målade jag dem med vit färg. Jag sydde fast D-ringar i tygremmarna och hängde ställningen på väggen. Klart!

Ett sommarporträtt

Min svärmor fyllde jämna år i juni. Efteråt fick jag en beställning på att göra ett tackkort. Bilden som då dök upp i mitt huvud var ett somrigt porträtt med blommor, och den höll jag fast vid. Den första skissen blev någon typ av karikatyr, som jag inte blev helt nöjd med. Jag skissade vidare och då blev det så här:

Blyertsteckning redo för färgläggning.

Det hade varit bättre att använda akvarellpapper insåg jag efteråt, men resultatet blev okej ändå. Det tunna teckningspappret tålde som tur var mer vatten än jag trodde. Lite buckligt blev det, men när färgen hade torkat strök jag försiktigt med ett strykjärn på baksidan för att få det slätt.

Sedan skannade jag bilden, justerade kontrasten något och skrev ut på ett tjockt papper. De slutliga korten fick storleken 10 x 15 centimeter.

Jag har inte ritat porträtt på länge, men jag fick stor lust att göra några ytterligare försök. Nästa gång blir det kanske på akvarellpapper. Jag har flera block som bara ligger och väntar i skåpet.

Grön ullmössa

I vintras letade jag efter en snygg och skön mössa, men hittade ingen som passade mig. Antingen var det fel färg, fel form, fel material eller allt på en gång. Då tänkte jag att jag skulle sticka en själv, men vintern blev vår innan jag började…

En dag hittade jag ett ullgarn från Järbo garn som heter Ulla. Det fanns i en fin grön färg (26109), som kallades skogsgrön i webbutiken där jag köpte det. Jag tycker snarare att det är gräsgrönt, men fint är det. Två nystan på 50 gram styck klickade jag hem.

Sedan sökte jag efter en stickbeskrivning på enkel och snygg mössa (det är nog smartare att hitta en beskrivning först, men nu blev det inte så). Hos Ulrika (Sticklingen) som delar med sig av sina stickprojekt och annat, hittade jag en jättebra beskrivning. Jag använde den som grund, men gjorde en kortare modell.

Strumpstickor lånade jag av mamma.

När jag väl började sticka tog det kanske fem–sex timmar att få den klar, om man räknar effektiv tid. Jag delade upp det på flera korta stickstunder. Någon gång satt jag i solen på stranden, en annan gång satt jag på golvet hemma.

När jag hade stickat till storleken av ett pannband märkte jag att något var fel. Några maskor var fel och dessutom drog garnet sig i skarvarna mellan stickorna. Eftersom jag inte kunde rätta till det repade jag upp och började om (men innan upprepningen testade jag att diametern passade). För att stickningen inte skulle dra sig i skarvarna flyttade jag över två maskor till nästa sticka varje varv. Kanske behöver man inte flytta så mycket, det ser man medan man stickar.

Om du vill göra en sådan här mössa är det bara att följa beskrivningen här nedanför.

Du behöver:
Ullgarn av typen Ulla från Järbo garn (cirka 60 gram av färgen 26109)
En sax
En säkerhetsnål (fäst den där varvet börjar, så är det lättare att räkna varven)
En nål och en nålpåträdare (när du ska fästa garnet på slutet)
Strumpstickor i två storlekar (4,0 mm och 4,5 mm), alternativt rundstickor
En linjal för att mäta

Gör så här:

1. Lägg upp 96 maskor på dubbla stickor 4,0 mm. Fördela dem på strumpstickorna, 24 maskor på varje. Slut garnet till en ring.
2. Sticka resår genom att sticka 1 rät, 1 avig och så vidare. Fortsätt tills stickningen mäter 8 cm från uppläggningskanten.
3. Byt till de grövre stickorna. Sticka nu enbart räta maskor.
4. Börja minska när mössan mäter 11,5 cm totalt från uppläggningskanten. För att få rätt storlek lade jag stickningen på en mössa som hade rätt storlek. När stickningen nådde upp till där mössan började svänga inåt var det dags att börja minska. Vill du ha en mössa med mer häng kan du sticka längre innan du börjar minska.
5. Minskning. Jag minskade på det enklaste sättet: genom att sticka två maskor samtidigt.
   Varv 1: Sticka 14 räta, minska (genom att sticka. Upprepa varvet ut.
   Varv 2 (och alla andra jämna varv): Sticka alla maskor räta. Observera att varv 24 är ett minskningsvarv.
   Varv 3: Sticka 13 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 5: Sticka 12 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 7: Sticka 11 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 9: Sticka 10 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 11: Sticka 9 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 13: Sticka 8 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 15: Sticka 7 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 17: Sticka 6 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 19: Sticka 5 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 21: Sticka 4 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 23: Sticka 3 räta, minska. Upprepa varvet ut.
   Varv 24: Sticka 2 räta, minska. Upprepa varvet ut.
6. Klipp av garnet cirka 20 cm från stickningen. Dra garnet genom de återstående maskorna (18 stycken). Dra åt och fäst. Färdig!

Nu har jag inte använt mössa på ett tag, men när jag väl behöver en så har jag en som jag gillar.