Här är den – min nya anorak. Under många månader har den funnits i form av funderingar i mitt huvud. Men nu finns den på riktigt. Den första anoraken jag sytt.
Modellen är inspirerad av en röd anorak av märket Tiklas, som jag köpte på Tradera i november 2018, och som blivit en klar favorit från höst till vår. Den här anoraken är längre och har lite mer vidd. Tyget är av tättvävd ull. Mitt fram finns en stor ficka där jag kan ha lättåtkomliga småsaker.
Förra lördagen hade jag invigning av anoraken. Då fick Thomas följa med på picknick till en av mina favoritplatser i skogen. Nordanvinden blåste kallt, och ibland föll pyttesmå snökorn. Thomas tält gav oss lä medan jag kokade korv.
När jag blev för kall om händerna, som jag ofta blir, fick jag låna Thomas dunväst, och så sprang jag några vändor runt träden.
En speciell detalj är dragkedjor i sidorna. De kan öppnas för att stoppa händerna innanför och värma dem i en väst eller i byxfickor. Sidöppningarna kan också öppnas för att släppa ut värme, om det skulle behövas. Finurligt, eller hur?
Invigningen till trots sydde jag ytterligare några sömmar på huvan efteråt, för att ge den bättre form. Nu återstår något att sätta i ändarna på snöret som löper i huvans kanal. Kanske hittar jag några träpärlor som passar.
En dag i juni 
Så imponerad. Älskar anorak och det är inte lätt att hitta. Perfekt att sy en själv.
Det var lite klurigt, men väl värt mödan. Allt blev inte rätt från början, men till slut blev det rätt bra. Jag är förtjust i anoraker, men jag hoppas att jag kan avstå från att sy fler. Åtminstone på ett bra tag.